Vad handlar detta om?

Här hittar du några snabba svar på vad vårt arbete handlar om. Klicka på frågan för att se svaret.

 

Fossilindustrin har börjat inse att det inte kommer gå att tjäna pengar på kol och olja särskilt länge till. I ett sista försök att fortsätta tjäna pengar på sin verksamhet har fossilbolagen börjat sälja in fossilgas som ett “miljövänligt” alternativ. Ett vanligt argument från industrin är att fossilgas är ett så kallat övergångsbränsle i utvecklingen mot förnybar biogas, ett påhitt som flera politiker idag upprepar. Därför ser vi nu satsningar som LNG Göteborg då aktörer – varav många egentligen vill göra gott – går i fällan att lägga resurser på nya fossilprojekt istället för verkliga klimatlösningar.

Vi menar att nya investeringar i någon form av fossila bränslen aldrig kan vara kompatibelt med en omställning till 100 procent förnybar energi. Nyinvesteringar i fossilgas gör istället att vi fastnar i ett förlängt beroende av fossila bränslen. Fossilgas är ett fossilt bränsle och det finns inga rena fossila bränslen. Kliv inte i fällan som är LNG-satsningar!

Naturgas och fossilgas är samma sak (naturgas kallas för fossilgas av miljörörelsen). Naturgas är inte en förnybar energikälla utan är en fossil produkt som utvinns ur reservoarer i jordskorpan, antingen genom den okonventionella metoden som kallas för fracking eller andra konventionella metoder. Ofta talas det om de tre fossila bränslena “kol, olja och gas” och då syftar “gas” på naturgas.

I vår kampanj använder vi alltid ordet fossilgas, då vi menar att ordet naturgas är missledande medan fossilgas visar bränslets sanna jag. Sommaren 2018 var vi på en guidad tur av Göteborgs hamn där guiden kallade LNG för ”naturlig gas” och sa att den är miljövänlig – ett typiskt exempel på de missuppfattningar som uppstår av att kalla fossilgas för naturgas.

Biogas är, i motsats till fossilgas, ett förnybart bränsle. Det skapas vanligtvis genom att bakterier bryter ner material som innehåller kol i en syrefri miljö. Det kan ske på hållbara sätt som när du använder din egen kompost för att få fram energi, eller ohållbara sätt som tar odlingsmark eller skog i anspråk.

LNG är fossilgas. LNG står för Liquefied Natural Gas, alltså fossilgas (naturgas) i flytande form. Fossilgas i gasform tar mycket stor plats och för att enklare kunna transportera den kyls den ned och omvandlas till LNG. För att gasen ska kondensera och bli flytande behöver den kylas ned, och hållas nedkyld vid en temperatur på ca -160 °C. LNG används alltså för att kunna transportera gas långa sträckor, men även som fartygsbränsle.

LNG-terminalen i Göteborg är ett projekt som drivs av bolaget Swedegas. Projektet sker även i nära samarbete med Göteborgs hamn. Göteborgs hamn ägs av Göteborgs stad och dess styrelse utgörs av politiska och fackliga ledamöter.

LNG Göteborg inkluderar en planerad LNG-terminal (alltså en fossilgasterminal) i Göteborgs hamn, med tillhörande gasledning för att koppla ihop terminalen med det svenska gasnätet. Terminalen ska byggas i energihamnen vid Göta älv, strax väster om Älvsborgsbron. Vad vi vet har varken terminalen eller gasledningen börjat byggas ännu. Dock togs det första (symboliska) spadtaget 1 februari 2018. Terminalen planeras vara i drift i januari 2020 och den beräknade byggkostnaden för hela projektet är 100 miljoner euro. Den främsta motiveringen att genomföra projektet har varit de klimatfördelar som Swedegas och Göteborgs stad felaktigt tror att LNG och fossilgas har framför andra fossila bränslen, bland annat som fartygsbränsle.

some_text
Karta över Göteborg och Göta Älvs utlopp, med den planerade platsen för fossilgasterminalen inringad i rött. Källa: Presentation av Swedegas 2016.
some_text
Flygfoto över området i Göteborgs hamn med den planerade platsen för terminalen markerat i rött och gasledningen från terminalen ut till kajplatserna markerat i blått. Källa: Swedegas hemsida om LNG Göteborg.
some_text
3D-figur över hur terminalen planeras att se ut. Källa: Swedegas hemsida om LNG Göteborg.

Länsstyrelsen har redan bedömt att projektet lever upp till de krav som ställs i miljöbalken, så de har de miljötillstånd de behöver för bygget. De har även fått bygglov. Just nu, i november 2018, ligger ansökan om koncessionstillstånd enligt naturgaslagen för LNG-terminalen (tidigare ”GO4LNG”) på regeringens bord för beslut. Detta är alltså det sista tillstånd Swedegas behöver för att kunna säkra investerare och komma igång att bygga terminalen. Beslut väntas dock, enligt den info vi har tillgång till, först 2019.

Energimarknadsinspektionen har yttrat sig i ärendet och rekommenderar regeringen att godkänna ansökan (du hittar yttrandet här). Detta trots dess brister och trots att det skulle innebära ett 40-årigt tillstånd att importera, lagra och transportera fossilgas i Sverige. Regeringen kommer att ta det slutgiltiga beskedet i denna fråga, under ledning av energiministern.

Det finns mycket missvisande information och myter om LNG och fossilgas. I en tid då vi akut måste agera mot klimatförändringar är många på jakt efter bättre energilösningar – och andra är måna om att tillhandahålla dem. I det här fallet verkar det främst röra sig om beslut fattade utifrån missledande information i flera led.

Efter att ha läst projektets miljökonsekvensbeskrivning och andra dokument kan vi konstatera att de klimat- och miljökonsekvenser som beskrivs utgår från 1) inaktuella siffror och räknemetoder av metanets klimatpåverkan och 2) endast utifrån utsläppen som sker på plats i Göteborg – det blundas för utsläppen av metan under dess hela livscykel, såsom utvinning, transport och förädlingsprocesser. Detta trots Göteborgs stads målsättning om att beräkna sin klimatpåverkan utifrån ett konsumtionsperspektiv, dvs. inte bara de utsläpp som sker inom Göteborgs/Sveriges gränser.

1) Den missledande fakta vi har hittat i dokumenten kring GO4LNG-terminalen gäller metanets potens som växthusgas: Miljökonsekvensbeskrivningen utgår i sina uträkningar från att metan är en 23 gånger mer potent växthusgas än koldioxid. Enligt IPCCs rapport från 2013 är metan en 34 gånger starkare växthusgas än koldioxid ur ett hundraårsperspektiv och 86 gånger starkare ut ett tjugoårsperspektiv. IPCC skriver att det inte finns några vetenskapliga skäl till att använda hundraårsperspektivet. Istället bör ett tjugoårsperspektiv användas när klimatpåverkan från metan beräknas. Alltså, ett ton metan motsvarar 86 ton koldioxid i klimatpåverkan. [1]

2) Eftersom de nödvändiga miljökonsekvensanalyserna inte inkluderar verksamhetens effekt på samhället och naturen i helhet, utan bara utvärderar de direkta lokala miljöeffekterna, blir inte den analys som ligger till grund för tillstånd komplett. Detta är problematiskt då klimatförändringar och utsläpp av växthusgaser inte ser några nations- eller stadsgränser. Konsekvenserna av ökad konsumtion av fossilgas får konsekvenser globalt, vilket beslutsfattarna måste ta i beaktande.

”GO4LNG”, som LNG-terminalen tidigare hette, fick nödvändiga tillstånd av Länsstyrelsen 2014. Det finns nu, med ny kunskap om fossilgasens effekter och Sveriges och Göteborgs nya ambitiösa klimatmål, skäl att omvärdera alla beslut och tillstånd i fallet ”LNG Göteborg”.